诗篇 130

1En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE. 2Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud. 3Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? 4Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig. 5Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord. 6Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen. 7Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom. 8Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.