भजन संहिता 75

1För sångmästaren; »Fördärva icke»; en psalm, en sång av Asaf. 2Vi tacka dig, o Gud, vi tacka dig. Ditt namn är oss nära; man förtäljer dina under. 3»Om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt. 4Om än jorden är i upplösning med alla som bo därpå, så håller dock jag dess pelare stadiga.» Sela. 5Jag säger till de övermodiga: »Varen icke övermodiga», och till de ogudaktiga: »Upphöjen ej hornet.» 6Ja, upphöjen icke så högt edert horn, talen ej så hårdnackat vad fräckt är. 7Ty icke från öster eller väster, ej heller från bergsöknen kommer hjälpen; 8nej, Gud är den som dömer; den ene ödmjukar han, den andre upphöjer han. 9Ty en kalk är i HERRENS hand, den skummar av vin och är full av tillblandad dryck, och han skänker i därav; sannerligen, alla ogudaktiga på jorden måste dricka dess drägg i botten. 10Men jag skall förkunna det evinnerligen, jag skall lovsjunga Jakobs Gud. 11Och de ogudaktigas alla horn skall jag få hugga av; men den rättfärdiges horn skola varda upphöjda.